Mats Nilsson besökte Ensotech

Senaste digitala mötet med inbjuden gäst för Ensotechs kunder hölls fredagen den 18 februari. Den här gången var det Mats Nilsson som var inbjuden och även denna gång var det välbesökt och ett stort engagemang från deltagarna.

Mats Nilsson är docent i miljöekonomi och har arbetat praktiskt med elmarknaden i snart 20 år. Han har erfarenhet från Energimarknadsinspektionen, konkurrensverket, Vattenfall och Energiföretagen.

Mats börjar med att visa hur utsläppen av Co2 ser ut på en världskarta. Sverige hör till de ”gröna” länderna, d v s de som har lägst andel utsläpp. Gemensam nämnare för de gröna länderna är gott om vattenkraft men också mycket kärnkraft. Men det ger oss inte anledning att tro att vi inte måste ställa om till fossilfria lösningar även här.

– Egentligen borde man inte säga omställning utan istället utbyggnad, betonar Mats. Det handlar nämligen väldigt mycket om att förbättra vår infrastruktur och få ledningar att fungera så vi kan flytta el till olika delar av landet. Från norr till söder. Men vi har enorma flaskhalsar i nätet. Det är därför vi har olika el-områden.

Dålig framförhållning delvis grund till prisökning

Mats anser att den största enskilda orsaken bakom de ökade elpriserna är stängningen av kärnkraftverken Ringhals 1 och 2.

– Priset hade högst troligt varit lägre om vi hade haft dessa reaktorer kvar. Men det finns fler förklaringar. En stor anledning är vår infrastruktur. Ledningen som tar hand om överföringen ner till SE4 (södra Sverige) och som är starkt beroende av produktion från norra Sverige, går t ex inte för fullt.  Här är jag minst sagt kritisk till hur Svenska Kraftnät har agerat, eller snarare inte agerat.

– Man har inte prioriterat frågan hur det ska fungera utan kärnkraft som bidrar till den s k överföringskraften. Det finns alternativ enligt studier om detta men det har ännu inte gjorts någon ansats för att komma till en lösning. De skulle ha förberett sig för kärnkraftsnedläggningen mycket tidigare.

– Det finns alltså ledningar utan att det kan användas fullt ut. Det är ett svenskt problem. Om vi jämför med Finland så kan man konstatera att vi bygger fyra gånger så långsamt och dubbelt så dyrt när det gäller infrastruktur. Nu satsas det pengar, vilket är bra. Men vi har en ”skuld” gällande utbyggnad sedan 90-talet så det är i senaste laget.

En fråga som Mats fick var hur det kommer sig att priset kan skilja sig så mycket om man tittar på en period 2020 jämfört med 2021 men där förhållandena var i stort sett det samma gällande export, import, väder mm.

– Det kan delvis ha naturliga förklaringar som mindre vattenkraft och delvis att kärnkraften varit billigare. Det vi producerar är högre värderat idag, säger Mats.

Vindkraftens utveckling går långsamt

Angående vindkraft v/s kärnkraft som debatteras mycket nu så tror Mats ändå bestämt att vi måste ha båda för att klara det snabbt ökade behovet.

– Man kan inte jämföra ett kraftsystem som har enbart produktion med ett kraftsystem som har produktion, lager och kraftproduktion. Eftersom det uppstår förluster i den senare kedjan krävs ibland minst tre gånger den installerade effekten. Det finns dock ett massivt motstånd mot vindkraft – och inte bara p g a det som kallas ”nimby” (not in my backyard). Vi måste försöka förstå varför det finns ett motstånd mot utbyggnad av vindkraft, vad är det som gör att kommunerna stoppar den och att det tar så lång tid.

Hur ska vi undvika flaskhalsarna?

Mats menar vidare att vi skulle behöva skilja på systemoperativsansvaret och samhällsansvaret. Britterna har fått det att fungera bättre. Om många skruvar lite på sin konsumtion så kan det göra stor skillnad.

På frågan om vi skulle kunna hamna i samma läge som Kalifornien, med tillfälliga nedstängningar så är svaret Mats ger att den risken tyvärr är ganska hög.

Ett sätt att få kunder att agera på ett annat sätt är att publicera priser i realtid. Här är alla i branschen överens, utom svenska kraftnät, menar Mats.

Om utbyggnad och miljöaspekten

Om vi ska klara omställningen måste det byggas ut. Det är tyvärr så att det innebär viss lokal miljöpåverkan, annars kommer vi inte klara det. Vi vill skydda varje ställe och har världens tuffaste miljölagar och samtidigt måste vi se helheten och vad som kan göras för klimatarbetet ur det större perspektivet.

En annan fråga Mats fick var hur han tycker att näringslivet agerat i frågan, om dom varit tillräckligt aktiva för att få till en förändring.

– Jag tycker ändå näringslivet varit aktiva. Titta t ex på batterifabriken i norr men som sen får bekymmer med råvarornas ”hållbarhet” p g a debatt om gruvbrytningen. Men det är en bra fråga. Jag tror att det också måste ses i ljuset att Sverige historiskt varit näringslivsvänligt. Den politiska styrningen har stått på näringslivets sida eftersom det är näringslivet som skapar jobben. Nu har vi dock en miljösituation och måste gå in i det cirkulära samhället. Det gör att miljöfrågor och miljörörelsen måste in som en spelare i diskussionen. Och det kan ju tolkas som passivitet men det är så klart svåra frågor.

Till miljöfrågan hör också diskussionen om vad som ska vara acceptabelt eller inte gällande olika energikällor.

– Det är ju svårt med företag som vill köpa förnybart som det är idag. Det kommer nog gå mot att man måste kunna redovisa produktionssätt per timme. När det gäller att kalla t ex kärnkraft för hållbart så är det inget jag rekommenderar. Vi bör aldrig kalla vissa energislag för hållbara, här har vi redan en definition och den ska vi nog förhålla oss till och inte börja svaja med begreppen. Men vi måste hitta en acceptans för mixen (med t ex kärnkraft) under en tid för omställning.

Mot mindre gränsöverskridande handel

Sista frågan var från Magnus Kjellin, vd på Ensotech som var den som bjudit in till mötet. ” Idag finns en börs, olika leverantörer, en anbudshantering. Vi har en spelplan vi kan agera på och det finns ett manöverutrymme. Vad tror du att vi behöver förbereda oss på?” undrade Magnus.

– Har man en portfölj som är gränsöverskridande och ligger över olika områden behöver man förstå flaskhalshanteringen. Vi kommer se mindre gränsöverskridande handel på sikt var Mats korta svar på frågan.

Stort tack till Mats för ett spännande möte som gett oss ännu lite fler insikter i ämnet. Ett ämne som har flera sidor att förstå och ta hänsyn till.